att starta med höns...

Hönshuset

 

Förrummet:


Fjäderfähuset bör helst ha ett litet förrum, där man förvarar foder, redskap och andra hönstillbehör. Detta rum behöver inte vara stort, huvudsaken är att sakerna, och man själv, får plats.

 

Hönshuset: 

 

a) Storlek:
Själva hönshuset ska däremot vara så stort som möjligt – detta är ju hönsens hem, och den plats där de vistas större delen av livet.

Rekommenderat minimum är 2-3 hönor per kvadratm. och 1 kalkon per kvadratm. men vid sådan trängsel bör utegården vara mycket stor, annars mår inte fåglarna bra.



b) Inredning:
Hönshuset ska vara dragfritt, ljust och lättstädat. 
Väggarna och take
t målas med giftfria plastfärger eller kalkasPlastfärg ger dock den mest lättskötta ytan eftersom den blir slät, ganska blank, hård och tål högtryckstvätt.Alla skarvar, t.ex. mellan tak och vägg, tätas med silikon vilket utesluter drag och försvårar för ohyra som t.ex. hönshuskvalster att trivas och kunna föröka sig. 
Golvet bör helst vara av betong, då det är mest hygieniskt i längden. En golvbrunn underlättar städningen mycket!

Hönshuset bör ha så stora fönster att solen når över hela golvet, detta gör att hönsen trivs utmärkt samtidigt som det minskar risken för ohyra då t.ex. kvalster trivs bäst där det är mörkt och fuktigt. Solen hjälper till att förhindra fukt i golvströet. För bästa effekt bör fönstren helst vätta åt söder eller sydväst. För att det inte ska bli olidligt hett i hönshuset på sommaren kan man sätta dit persienner eller markiser.
Nätdörr eller nätfönster ger också extra luft varma sommardagar. Nätet bör vara tämligen finmaskigt fyrkantsnät som är av tillräckligt grov tråd så att inte rovgjur kan ta sig igenom.
Luckan till utegården bör helst vara dubbel för att undvika drag, och gärna av s.k. giljotinmodell = fallucka med låssprint – då kan inte objudna "gäster" tränga sig in. Den bör, för dragets skull, inte placeras intill sittpinnarna.

c)Ventilation:
Ventilationen ombesörjs via skorsten eller väggventiler samt tilluftsventiler (ej placerade intill sittpinnarna = risk för drag).

d) Belysning:
Belysning och all elektrisk utrustning ska vara märkta med minst IP 54 - den bästa säkerheten ger dock de högsta klasserna: IP 65 och IP 67!

e) Värme:
En bra stallfläkt håller luftcirkulationen igång samtidigt som den värmer hönshuset. 
Höns och kalkoner är inte skapta för minusgrader så vi håller dem alltid i varma hus. + 8 - 10 grader vintertid är en bra temperatur som också är ekonomisk. Hönsen mår bra, slipper frysa och för oss är det så behagligt att komma dit att vi t.o.m. kan tänka oss att stanna en stund för att se till dem och hinna kolla av att de mår bra allihop. Foderåtgången blir också mindre eftersom de inte behöver äta extra för att hålla värmen och allmänkonditionen bättre eftersom de inte blir kalla. Hönsen trivs, blir livligare, starkare, ruggningsperioden kortare och värpperioderna längre i ett uppvärmt hönshus!!

f) Utrustning:
Sittpinnarna ska vara tjocka och runda.

En landgång upp till sittpinnarna är bra som hjälp för kycklingar, ullhönor, stora kalkoner och andra som är dåliga på att flyga.

Under sittpinnarna har man lämpligen en gödselbinge, som samlar gödseln tillsammans med t.ex. torv vilket förhindrar smittspridning samtidigt som det hjälper till att hålla det golvströet rent och torrt. Tänk på att om bingen ska tömmas inåt ska dörröppningen in i hönshuset vara tillräckligt bred för att skottkärran ska kunna komma in. Bingen ska helst sitta så högt och ha tillräckligt med tomrum under för att skottkärrans långsida ska få plats under kanten, så man kan raka ner torv/gödselblandningen direkt i den. Vi använder en binge på ben, gjord efter modell i Kristina Odéns och Detlef Fölsch bok "Naturligare hönsskötsel". Man kan även göra en binge på golvet, men missar då en hel del värdefull golvyta, och gödseln måste skottas upp med spade. Att bara raka ner den i kärran är både tids- och arbetsbesparande.
Bra rakor - eg. avsedda för ladugårdar - finns att köpa t.ex. på Odal/Lantmännen. De används till att raka ut gödseln från bingen och ner i skottkärran.

 

Bingar, reden m.m. bör också få alla skarvar fyllda med silikon och sdan övermålade för att underlätta rengöring och göra det svårt för ev. ohyra att gömma sig där.

Värpredena (lagom storlek är t.ex. 25 x 28 x 30 cm) bör ha lutande tak för att förhindra hönsen att sitta och förorena uppe på redena, något som annars unghöns brukar ha en tendens att göra.


Vårt första rede 1988 , med platt tak - titta kycklingen på taket och betänk hur detta tak såg ut efter någon månad, då alla kycklingarna tillbringat nätterna där... usch, fy och blää!

Redena inreds med strö i botten och halm ovanpå. De placeras så att det blir så mörkt som möjligt inne i dem. Enkelreden som hängs på väggen och lätt kan tas ner vid kycklingfödsel och för rengöring, eller redena nere på golvet är de bästa lösningarna - då är det extra viktigt att det inte är kallt och dragigt där! Det är också viktigt att det är torrt och rent i redena, annars finns risk för sjuka hönor (äggledarinflammation) och kycklingar (coccidios, lunginflammation).

Golvströ: Golvet täcks med ett 10-20 cm tjockt lager av t.ex. halm, kutterspån eller pappersströ som byts så ofta att det hålls torrt och icke illaluktande (vintertid tjockare för att värma kalla små hönsben). Det får aldrig bli så smutsigt att det luktar illa och sticker i ögonen av ammoniakångor – tänk på hönsen som är där hela tiden och bara några decimeter från golvet! "Ammoniakögon" är tyvärr en mycket vanlig hönsåkomma!
En bra riktlinje kan vara att det inte ska få bli smutsigare än att man själv kan tänka sig att sätta sig ner där en stund.
Drag, smuts,fukt och damm sprider ohälsa och sjukdomar - därför är det så viktigt att alltid hålla rent och fräscht i hönshuset. Det blir också så mycket trivsammare och trevligare för oss att komma dit om det är fräscht och luktar rent och gott.
Det är bra att ha ett sandbad i något hörn vilket ger fåglarna frihet att "bada" året om, oavsett väderlek och utetemperatur, för att sköta sin fjäderdräkt.

Dricksvattnet ges lämpligen i en hängande automat; då elimineras risken att någon knuffar omkull den så hela golvet blir blött. Det är mycket viktigt att diska den ofta för att minska risken för t.ex. coccidiossmitta.

Fodret ges i automat eller tråg. Snäckskal och grov sand/fint grus i ett separata tråg. Vi har byggt fasta foderautomater där varje del rymmer 1 säck med foder


Framsidan av foderautomaten, som den ses på  hönssidan.

 


baksidan, sedd från förrummet, med 4 fack

Vattnet och fodret bör helst ges i olika delar av hönshuset då detta minskar risken för att hönsen stöter till vattenautomaten så det skvätter vatten i maten, vilket kan göra att maten möglar.
Serverar man hönsen matrester från det egna hushållet eller annat mjukfoder är det viktigt att det ges i en ren bunke som inte får stå kvar i hönshuset i flera dagar – då ruttnar maten och fåglarna kan bli sjuka! Sådan mat bör inte ges i större mängs än att de äter upp den på ca. ½ timme. 
Fodrets sammansättning behandlas i eget kapitel

Städning/Rengöring:
En gång i veckan är lagom att byta allt eller delar av golvströet för att hålla hönshuset rent, fräscht och luktfritt. 

Jag byter ca. en tredjedel varje vecka eftersom mitt hönshus är stort och ströet inte smutsas så mycket att det är nödvändigt att byta allt varje gång. För den som har ett litet hönshus och mindre strö är en gång per vecka ganska lagom för hela golvet.

En gång om året bör hela hönshuset storstädas, dvs. golv och reden skuras, sittpinnarna bytes och väggarna målas om. Detta är lämpligast att göra sommartid, eftersom hönsen är känsliga mot både fukt och damm och inte bör tas in i hönshuset igen förrän det är helt torrt och rent. Det bästa är om man kan ordna en provisorisk bostad åt dem något dygn medan man rengör, målar och inreder.
Vi använder såpa att skura med och "Kennel wash" efteråt.

 

_________________________________

 

 

Hönsgården 

 

 

Hönsgården bör ligga på torr och väldränerad mark. Den bör tillåtas få vara så stor som möjligt – detta är ju hönsens möjlighet till motion, sol, frisk luft och ett "fritt", naturligt liv.

 

De bör dock ALDRIG låtas gå ute dygnet runt, oavsett vilken typ av hönsgård man har och om man anser det helt säker eller ej!! Förr eller senare vet rovdjuren att de finns där....

 

Minimum är dock 3 kvadratmeter per höna och 5 kvadratmeter per kalkon.

 

Till hönsgårdsbygget:

 

  • 2m. höga stolpar - impregnerade eller tjärade nertill.
  • Grovmaskigt hönsnät, eller sk. hundgårdsnät om man t.ex bor i skatrikt område och vill stänga ute även kråkfåglarna.
  • Finmaskigt "kycklingnät"
  • Nät till tak - antingen hönsnät eller blått nylonnät, sk. bärnät.

 

 

Stolparna slås ner i jorden eller fästs på betongplintar – huvudsaken är att de står riktigt stadigt. Hönsnätet fästes på stolparna med hjälp av t.ex. märlor.Nederkanten av hönsnätet grävs ner ca 50 cm i jorden för att hindra ovälkomna djur att gräva sig in. 
Nertill sätts dubbelt nät, med det finmaskiga kycklingnätet in mot hönsgården.Ytterligare säkerhet ger stockar (minst 15 cm i diameter) eller medelstora stenar på marken utanför nätet - för att förhindra rävar och hundar att gräva sig in.

 

Använder man bärnät till tak bör det rullas upp före vintern, annars tyngs det ner av löv och snö och förstörs. Vill man ha ett permanent tak så används det grovmaskiga hönsnätet. Färgglada plastremsor kan med fördel knytas fast i taknätet. Det gör att rovfåglar ser nätet och slipper krascha i det då de försöker slå på hönsen och det skrämmer bort mindre snyltgäster.
Taken läggs på takreglar som fästs från väggen och ända ut till stolparna.

 


 

Den optimala höns/kalkongården 
består av 3 sektioner:

 

Dessa hönsgårdstyper är dock, om de är för snålt tilltagna i storlek, svåra att tillämpa på kalkoner. Dessa är nämligen i en ungdjursperiod mycket svåra att stänga in i någon rastgård utan tak - om den inte omfattar stora ytor! De har då ännu inte fått någon köttmassa på kroppen, men däremot den vuxna fågelns längd på vingarna. De är då synnerligen styva på att flyga och man kan emellanåt återfinna dem på taknocken eller högt uppe i något träd. Som vuxna flyger de däremot inte bättre än hönsen - då är de för tunga.

 

Här presenterar jag tre olika typer av bra lösningar:

 

1a. Den innersta, första delen har riktigt tak (t.ex. plast- eller plåttak) över ingången och någon eller några meter ut från hönshusväggen. Taket ger både skugga, vind- och regnskydd. Där finns kanske några sittpinnar. Man kan även ställa mat här, men det är inte tillrådigt eftersom det lockar dit skator och andra vilda fåglar - skator är hemska på att ta både ägg och kycklingar!Nättak täcker resten av denna del. Det sätts fast på takreglarna som fortsätter ut i hönsgårdens längd.

 

I ett soligt, skyddat hörn finns ett sandbad. Populärt vind-, sol- och i viss mån regnskydd kan även här åstadkommas av humle som utifrån får klättra upp på nätet och så småningom bildar både skyddande vägg och tak = pergola.

 

Marken täcks med fördel av singel – som med jämna mellanrum spolas av, krattas och befrias från fjädrar.

 

Vackert blir det om man hänger blommor på stolparna (så högt att inte hönsen kommer åt dem), hänger blomamplar från någon takregel samt ställer urnor med blommor vid ingången, på utsidan av gården. Klätterväxter, som inte är alltför kraftiga och tunga, som t.ex. alpklematis kan också stå på utsidan och klättra uppför väggstolparna, nätet och taket.

 Sommartid ska här alltid finnas tillgång till friskt vatten (byts varje dag!).

 Denna del av hönsgården används året runt, även då man inte är hemma.

 

b. Den mittersta, andra, delen är även den av ordentligt hönsnät, men utan tak
Denna del ligger i anslutning till den första, är mycket större och används också året runt då man är hemma och har koll på hönsen. Om man vill ha en ständigt grön gräsbelagd hönsgård måste den vara ca. 10 kvadratmeter per höna, eller om man har gott om plats, består av två gårdar som alterneras.

 

Ett lågt bord blir ett välkommet skydd för hönsen att ligga under. På bordet kan man ställa någon kruka med t.ex. ringblommor, gurkört, krasse, kryddtagetes eller annan vacker, icke giftig, blomma. Kryddtagetes är den som får vara mest ifred för den är så stark i smaken att de inte gillar den.

 

Här finns träd och buskar med jämna mellanrum – både för skydd och skugga. Märker man att marken under dem blir alltför bortkrafsad kan man lägga några stenar där så de inte kommer åt. De ligger gärna under buskarna så man får fylla på med jord emellanåt.
Marken täcks här av gräs och ätliga örter t.ex. kryddväxter (oregano, myntor, rysk dragon, spansk körvel, libbsticka m.m.), ärter, ringblommor, kryddtagetes, krasse, gurkört.

 Buskarna och träden, helst även de ätliga, ger utmärkta tillskott av vitaminer. Vill man skydda rötterna så går det bra att lägga ett lager singel eller stenar runt dem, vilket gör att hönsen inte kommer åt att sprätta där.

Träden bör vara av den typen som har en omfångsrik krona: fruktträd, körsbär, fläder. Buskarna bör även de vara yviga: Vinbär, krusbär, rosenkvitten, aronia, rönnbär (klipps), nyponbuskar o.dyl.

 Ettåriga, ätliga, höga växter kan också användas: solrosor, olika ärtor och bönor - stödjes, majs och jordärtskockor (är fleråriga).

 

Här kan man, om man vill, placera sin kompost. Hönsen hjälper så gärna till att vända på materialet i den!

 

c. Den yttersta, tredje delen av hönsgården är den mobila sommardelen = En utökning - in i trädgården.

 

Denna sommarutbyggnad görs t.ex. av nätklädda ramar, eller ett speciellt mjukt nylonnät med tillhörande plaststolpar som säljs bl.a. av Högberga och Nordpost som man bygger med dit man vill att hönsen ska nå, t.ex. fram till uteplatsen eller altanen, så man får kontakt med dem och glädje av samvaron med hönsen, då man vistas därute. Denna utbyggnad flyttas eftersom hönsen sprätter, äter av gräset och marken blir sliten.

 


 

2. Ett annat sätt att ha hönsen ute på är att ha en jättestor hönsgårddelad i 3 avdelningar som är åtskilda från varann.

 

Två av delarna används till fåglarna och i den tredje odlar man potatis.

 

– Vart tredje år grävs alltså varje del upp, och sedan sår man i nytt gräs på hösten eller lägger på nytt grus/sand.

 


 

3. Det tredje sättet är trevligt men tyvärr inte riskfritt - att låta fjäderfäna gå helt fria.

 

Sorgligt nog brukar räv och andra rovdjur snart hitta dit och man får då erfara hur besättningen kraftigt decimeras eftersom de kommer tillbaka då de vet att där finns lättfångad mat. Dessutom brukar inte trädgården vara sig riktigt lik efter en, för hönsen, framgångsrik dag där...

 

Dessa problem kan dock till viss del övervinnas:
* Hela trädgården omgärdas med staket eller sk. trädgårdsnät (grönt staketnät som finns i olika höjder)
* De rabatter som man vill ha orörda - t.ex. grönsakslandet, hägnas in med lågt grönt nät eller avskärmas på annat sätt så hönsen inte hittar dit

 

Denna lösning lämpar sig nog bäst om man har en liten flock och är hemma = tillsammans med dem, så att man har koll på dem.

 


Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Christina Wahlström | Svar 23.09.2017 11.16

Kom på grundkurs. Där pratar vi om sånt. Nästa 21-22/10
Ja går bra. Här, mail eller sms

annika | Svar 23.09.2017 09.52

Åh vilken bra information. Tänker skaffa höns och köpa en s.k vagn. på 15 kvm.
blir roligt att renovera . Kan jag ställa frågor på denna sida ?
mvh Annika

Linnea | Svar 02.08.2017 11.42

Tack för en informationsrik sida! :) Vi har satt syrener i hönsgården..Går de att ha där? Tack på förhand! :) Skulle vara roligt att se fler bilder! :)

Christina Wahlström 02.08.2017 12.02

Tack. Ja det kan du. Bärbuskar är också bra, de är ju ätliga. Sätt gärna taggbuskar som häck direkt innan- el. utanför. T.ex vresrosor.
Fler bilder kommer.

Per | Svar 10.07.2016 09.45

Tack för en informationsrik och inspirerande sida! Vår planerade hönsgård växer idag liljekonvalj. Måste vi gräva bort dem, eller kommer hönorna undvika dem?

Christina 10.07.2016 11.37

Vet inte. De brukar låta bli sånt som är giftigt men inget jag kan garanterac

Johanna | Svar 04.01.2016 15.21

Otroligt bra skrivet. Så duktig du är. Fått mycket ny inspiration. Vissa bilder syntes dock ej är en vit ruta, dom man såg va små. här kommer jag läsa mycket 😊

Therése | Svar 30.12.2015 16.45

Kul få lite inspiration till vårens bygge :) Synd bara bilderna var minimala, hade varit kul få se dom i större format :) Gott nytt år!

Christina 02.01.2016 02.32

Tack för dina åsikter. Detta ska fixas snarast! Lycka till med ditt bygge

David | Svar 20.12.2015 09.44

Hej detta var riktigt bra=) Är på g att bygga ett litet hönshus så tack för dessa tips. Med vänlig hälsning, David högensgård.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

23.09 | 11:16

Kom på grundkurs. Där pratar vi om sånt. Nästa 21-22/10
Ja går bra. Här, mail eller sms

...
23.09 | 09:52

Åh vilken bra information. Tänker skaffa höns och köpa en s.k vagn. på 15 kvm.
blir roligt att renovera . Kan jag ställa frågor på denna sida ?
mvh Annika

...
13.08 | 23:42

Förklara mer, gärna till min mail. Äter hon o är pigg?

...
13.08 | 11:12

Har en höna som dricker mkt, hela tiden, det rinner vatten ur henne sen när hon pickar, men hon kissar oxå väldigt mycket, aldrig ngn normal bajs?

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen hemsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS