Naturligt foder för höns

Ju större variation -
ju bättre aptit och välbefinnande!

Höns äter nästan allt, men därmed är det inte sagt att de bör äta allt. Allt som är giftigt och onyttigt för oss är det även för dem – t.ex. potatisgroddar, möglig och skämd mat, mycket fet eller salt mat och för mycket animaliskt protein. 

Pellets - deras snabbmat - är, liksom vår dito, så förädlad och förstörd att den ger dem s.k. vällevnadssjukdomar som fetma, hjärtsvikt och gikt p.g.a.obalans i deras små kroppar!
Utfodringen med förädlad och onaturlig föda resulterar på sikt i ett försvagat immunförsvar, en försurning i vävnaderna, fel bakerieflora samt brist på många näringsämnen som gått förlorade i framställningsprocessen!
Proteinöverskott av animaliskt protein är, enligt SVA, en trolig orsak till förekomsten av sk. ledgikt hos våra allmogehöns. Alla pelleterade färdigfoder innehåller för mycket protein. Ingen vet exakt hur mycket protein en vild djungelhöna i Indien äter per dag, men hon kommer knappast upp i några 16% protein varje dag, året om... - och inte heller denna höga fetthalt som många uppfödare ger för att få djuren att växa maximalt och ge så mycket kött som möjligt på kortast möjliga tid. Att sedan det köttet blir av andraklasskvalitet märker ingen eftersom det är det enda som bjuds ut i handeln!
De industriellt framställda värpfodren är framtagna för motsvara hönseri- slakterinäringens och, inte minst, fodertillverkarnas ekonomiska intressen = att med minimal kostnad få maximal vinst.

Industrin framställer även andra foder, som fodertillverkarna påstår är avsedda för våra hobbybesättningar. Vi bör dock hålla i minnet att syftet alltid är detsamma = Att skapa en kapitalvinst för dem själva! De använder därför naturligtvis alltid de billigaste och kvalitetsmässigt sämsta råvarorna för att få största möjliga vinst, inget annat. Deras intressen är enbart och krasst ekonomiska. Fodertillverkarna och grossisterna har inget som helst intresse i våra djurs hälsa - det är det bara vi själva som har. Det är vi som får ta både ansvar och konsekvenser!!
Dessa processade, värmebehandlade och högförädlade foder passar naturligtvis inte våra hushålls- och lantrashöns, som vi vill ska ha ett fullvärdigt liv och bli äldre än ett år!!

Tack vare det naturliga och obehandlade fodret samt värmen och ljuset i hönshuset blir mina hönor oftast väldigt gamla , värper upp i hög ålder och är friska hela sina liv och jag har inga problem med sjukdomar vintertid. Jag driver dem inte att värpa utöver sina förmågor och jag tvingar dem inte heller (med mörker och kyla) att rugga vid samma tidpunkt utan alla kan följa sin egen hormonklocka utifrån årstid och ålder.

"Långnäbbar"

Detta är en gammal hönslära som knappt någon har kunskap om idag. Det är mycket lättförståeligt att den har "försvunnit" eftersom denna påvisar just de symtom som merparten av dagens höns och hönskycklingar, som fötts upp på pelleterat färdigfoder, uppvisar. Om de inte har alla symtom så har de flesta åtminstone något av dem.

Symptom på dåligt uppfödda kycklingar:

* Tunna huvuden och långa näbbar (välutfodrade kycklingar, som fått tillräckligt med näring och vitaminer, har helt runda huvuden och trubbiga korta näbbar) .

* Avlånga ögon (Ögonen hos väl utfodrade kycklingar är runda).

* Kannibalism och fjäderätning (välutfodrade, icke stressade djur gör inte så).

* Parasitangrepp (djur i optimal kondition angrips inte i samma utsträckning som försvagade).

* Stark värpning i förtid - innan kroppen hunnit utvecklas färdigt (välutfodrade djur har en väl fungerande hormonbalans).

- Detta är symtom hos djur som fått ett foder med för högt energiinnehåll ( för mycket protein och ev. fett), för låg växttrådhalt, för ensidig äggvitegiva, vitaminbrist, saltbrist, felaktig kalk/fosforbalans, brist på något näringsämne och/eller lever under stark stress t. ex. på grund av för mycket ljus för stor del av dygnet eller trängsel.

Behandling, vuxna djur:
1) Fasta i 48 timmar, 
2) Blandning av havre, majskross eller corn flakes och mjölk ett par dygn. 
3) Övergång till en naturlig kost (se nedan) - utan kemikalier och förädlande framställningsprocesser, och en ljushållning där den naturliga dygns- och årsrytmen får ha sin gilla gång.

Behandling, kycklingar och ungdjur:
1) 
- Börja med att blötlägga lite alger i vatten så de får svälla
- mixa lite grönsaker/frukt. 
- Blanda med torrfoder (tillväxtfoder)
- vete, 
- finkrossade corn flakes 
- lite undulatfrö och 
- kanske lite hampfrön,
- havregryn 
- ev. lite torkade insekter (sköldpaddsmat: finns på zooaffärer).

Äter de dåligt av detta så låt dem så länge få pellets bredvid i fri mängd - så småningom brukar de självmant rata torrfodret. 
Grodda gärna vete och andra frön själv, eller köp färdiga groddar, och ge dem. Färska groddar är det mest näringsrika som de kan äta! 
Torka nässlor och smula ner i maten. Riv små mängder gräs (kan klippas i små bitar) och nate som du lägger in till dem. Instinkter och nyfikenheten tar snart överhanden och de börjar picka och smaka på dem. Ge nytt varje dag - även om det i början ser orört ut. 
Sitt gärna hos dem och ät t.ex. äpple själv, locka på dem och ge dem små bitar från ditt äpple - som om du vore en höna som matade dem.

2) Blanda som förut, men minska successivt mängden torrfoder och öka halten vete + lägg till hampfrön, havre- och kornkross. Finriv ev. grönsakerna istället för att mixa dem.

3) Uteslut torrfodret. Ge först grönsakerna i bitar, och sedan hela. Dela nu även gärna på torrt, färskt och blött foder.

Mina foderblandningar är inspirerade av och delvis hämtade från Flemming Schiöttes bok "Hönsskötsel på rimligt vis", som på ett bra och lättfattligt sätt beskriver skötsel utefter hönsens naturliga behov och där deras naturliga levnadsbetingelser så långt det är möjligt försöker efterliknas. Debestår av a) spannmål, b) mjukfoder/gröpe och c) frukt/grönt

Naturligt kycklingfoder.

Fri tillgång på det torra fodret. Det blötlagda mjukfodret ges två gånger per dag och i sådan mängd att det äts upp på ca. 10 min. Därefter kastas det bort eftersom det blir förstört väldigt snabbt.

Höns:

1. Nykläckta hönskycklingar:
a) Torrt
1 del Undulat- fink- eller kanarieblandning
1 del korn- eller blandsädskross
1 del vete
1 del del hampfrö

+ Efter några dagar - då de börjar springa omkring
b) Uppblött, i vatten eller filmjölk:
alger (dosering enligt rekommendationer på förpackningen)
lite linfrö eller några droppar linfrö- eller rapsolja
smulade corn flakes
havregryn
kli 
lite torkade vetegroddar
ev. lite torkade insekter (sköldpaddsmat, finns på zooaffärer) - tidiga och sena kullar om kläcks den period hönsen är inomhus och inte kan få tag på levande insekter och maskar utifrån.

c) Grönsaker och frukt. Till att börja med finfördelar jag dem i matberedaren med kniv så de blir lagom tuggor för pyttesmå näbbar och blandar ner detta i den uppblötta maten, men snart klarar de att picka sönder grönsakerna själva om de inte är alltför hårda. 
Extremt hårda rotfrukter som t.ex. morötter, palsternacka kör jag i matberedaren och blandar med blötfodret även till de vuxna. Mjuka frukter ger jag hela redan från början och grön sallat river jag bara lite. 
Vilda gröna blad som maskros, gräs, våtarv = nate, bär och frukter kan naturligtvis också ges.

2. Efter några veckor: 
Undulatblandningen tas bort. Övergång till samma mat som de vuxna hönsen.

Vuxenfoder.

Jag vill, så långt det är möjligt, ge dem ett oförädlat och naturligt foder somär förstklassigt. Därför ger jag en foderblandning som är baserad på rena och obehandlade råvaror. De tillskott jag ger är också naturliga (alger, groddar, nässlor, jästpulver m.m.). Det extra protein som de behöver sommartid för ökad äggläggning och kycklingkläckning, får de automatiskt i sig med de färska insekter och maskar som de då hittar ute + via lite maggots , syrsor m.m. som finns att köpa i fiskeri- resp. zooaffärer.

Höns kan få ledgikt om de utfodras med för mycket animaliskt protein och salt. Jag började med detta foder i slutet av 1990-talet då både min hedemoratupp, två av hans söner och en av mina kalkontuppar fick fotgikt. Enligt SVA, som utförde obduktionerna, var detta med fotgikt troligen även beroende av någon virusinfektion som gjorde njurarna överansträngda och därför släppte igenom urater - vilket iof. inte var omöjligt alls eftersom detta var under den värsta marekepidemin så både höns och kalkoner hade smittan och marek är ju ett virus. De trodde även att fotgikt kan vara foderbetingad (för mycket animaliskt protein och för stor giva av salt och/eller kalk) för fotgikt har även konstaterats på en latinamerikansk djungelhöna som i fångenskap fått samma symtom. Detta är alltså inte samma sorts gikt som den vanliga vilken drabbar alla leder i hela kroppen och beror på ärftliga defekter på njurarna. Jag rådfrågade en homeopat som tog upp detta som ämne på en av deras kurser. Där ifrågasattes också foderstaten. Dittills hade jag bara gett det rekommenderade färdigfodret + snäckskal och lite matrester = en ordinär foderstat. Då läste jag då allt jag kunde hitta om näringslära, djurfoderfabrikanter, djurfodertillverkning och råvaruhantering - hur råvarorna fraktas och lagras, hur proceduren går till och vad som händer med näringen i råvarorna vid den emorma upphettningen som sker vid pelleteringen. 

Min foderblandning består av 3 delar: Torr säd, uppblött gröpe och grönt.

A. Spannmål:
Fri tillgång 

Blandsädskross (korn o havre)
Helt vete sommartid 
och solrosfrön vintertid

+ Pelleterat tillväxtfoder, men när de har möjlighet att välja föredrar de naturligt foder så det går väldigt lite av detta

 ---------------------------------------------------------------
Tips: 

1. IKEA har toppenbra metalltunnor man kan ha foder i. Locket sluter tätt och förhindrar effektivt påhälsning av "snyltgäster".

2. Vi har dock byggt fasta stora foderautomater där varje fack rymmer 1 säck

--------------------------------------------------

B. Mjukfoder - gröpe:
1 gång per dag.

Färdigt för servering. 
Denna dag bestod gröpen av: 
Kli, havregryn, majskross, rivna morötter, banan, alger, vetegroddsolja och morot

Detta är en naturlig form av kraftfoder som ges året om och som består av:
torr substans + alger + blöt substans.

Som torr bas till denna gröpe använder jag kli, korn- och majskross + sk hästmysli.
Därefter tillsätts matrester och matvaror som sorterats bort från hushållet: Mjölk, yoghurt och fil - ej gällen, torrt bröd, hårt bröd som blivit segt, mjukt bröd som blivit torrt, frukt som blivit lite mjuk och skrumpen o.s.v. MEN råvarorna ska vara friska - inte sura, ruttna eller mögliga! Jag använder inte heller rå lök eller besprutade fruktskal (t.ex. banan- och citrusfruktskal). 
Varning för avocado, grön potatis och potatisgroddar - de är giftiga!

a-d kan man fri mängd av. Mängden anpassas efter hönsens aptit.
e-f bör däremot inte överdoseras
h-j ges i små mängder, periodvis med mellanrum eller vid behov.

a) Kli och/eller korngröpe, höboss (som innehåller gräsfrön) eller luzernpellets, torkade vetegroddar m.m . 
b) Hushållsrester: Kokt potatis, ris, makaroner, havregryn, müsli, frukt, riven morot och andra grönsaker, sönderdelat bröd m.m. 
c) Majskross (ej i stora mängder då det är dags för slakt av tuppar. Majs ger ett löst kött)
d) Vatten eller mjölk, filmjölk, fruktsaft, juice.
--------------
e) Linfrön alt. linfrö- eller ev. rapsolja: ca.1 msk per 10 djur. Ger fin fjäderdräkt och både hönsen, deras ägg och därmed även oss ett mycket värefullt omega3-tillskott = livsnödvändig fettsyra och antioxidant! .
f) Ishavsalger (Kan köpas på postorder, via nätet, av firma "Alg-Börje"). Ett allsidigt tillskott av vitaminer och mineraler. Dosering 1msk. på 10 djur 
g) Naturliga tillsatser: stärkande för allmänkonditionen och immunförsvaret
* äppelcidervinäger (bra för magen), Dosering: ca. 1 tsk. på 10 djur 
-----------------
h) Hemgjort kraftfoder - ges en gång per vecka eller en kur varje dag i 3 veckor vår och höst
i) Messmör + paltbröd - ges en gång varannan vecka (tillför protein och järn)
j) Örter och frön - ges vid behov.

-----------------

Till mjukfodret har jag två "byttor". En stor serveringsbunke i hönshuset där jag kvällen före blötlägger kli, kross, linfrö och alger i vatten så det får svälla til morgonen efter.

Inne har jag en mindre bytta där jag lägger div. matrester: potatisskal, kvarvarande sallad, bröd, fruktskruttar, smörgås- och grötrester + ev. tillsatser avsedda för hönsen såsom torkade groddar (finns att köpa på hälsokost), jästpulver, benmjöl, torkade nässlor, olja o.s.v. 
Sist häller jag på filmjölk, mjölk, juice eller vatten (beroende på vad som finns i kylskåpet för dagen), tar med den ut och häller innehållet i den stora bunken för att severa hönsen deras "frukost" .
Mängden anpassas så allt är uppätet under dagen, för att inte riskera att det börjar jäsa, ruttna eller mögla.
OBS! Du som vill prova detta bör vara noga med att inte göra gröpen för lös och kletig utan bara fuktig. Speciellt viktigt om du har små kycklingar! De kan nämligen fastna med sina små fötter i kleten och orkar då inte komma loss.

* Tips: Det mest näringsrika fodret – att ge t.ex. efter en sjukdom eller just på senvintern - är färska groddar vilka innehåller mängder av både vitaminer och mineraler.  

C. Grönt:
1 gång per dag.

All frukt och alla grönsaker. Fråga på din livsmedelbutik om du får ta tillvara sånt som de sorterar bort

Hel vitkål, blomkål och broccoli brukar vara favoritmat då djuren blivit vana vid att äta grönsaker. Riktigt hårda rotsaker som t.e.x. morötter kan ev. behöva rivas eller finfördelas i matberedare före serveringen - jag gör det dock inte för mina höns klarar dem ändå.

*Tips: Vintertid får de även torkade nässlor. Ett utomordentligt vitamin- och mineraltillskott, samtidigt som det ger fjäderfäna en sysselsättning.  Jag lägger in knippen på golvet, eller hänger in dem, så sköter de resten själva. Mycket omtyckt!

D. ensilage eller hösilage.

Ges i foderhäck eller grönsakskorg


E. Snäckskal och rent vatten.
Alltid fri tillgång. 

Utfodring: 
2 ggr. per dag (morgon och kväll):

* Fyll på hönsens spannmålstråg från fodertunnan + kolla vattnet. 

1 gång per dag (morgon):
* Häll ut en hink grönsaker på golvet i hönshuset, ta in och skölj ur den. 
* Ta byttan från köket och ge gröpen till hönsen (gärna utomhus så vädret tillåter detta) + ta in den urätna och diska den.

Mums - gröpen passar alla åldrar!

Gödfoder till slaktdjur:

Gödningsfoder rekommenderas inte till blivande avelsdjur. 
För hård drivning gör att de växer för mycket och utvecklas sämre. Den s.k. "småäggsperioden" blir längre.

Höns:

havregröpe tillsätts vanliga fodret.

Man kan även göra ett mjukfoder av denna blandning:

kycklingfoder 
+ havregröpe 
+ lika delar potatis. 
+ Mjölk - tillsätts tills massan blir formbar.

Rotfrukter, skurna i små sväljbara bitar, är bra att ge som aptitstimulerare.Har de gått på ett bra bete så kan de slaktas utan föregående gödning. Annars göds de under en treveckorsperiod. OBS! De får dock inte stängas inunder denna period utan friheten ska bara begränsas. 
De får behålla sitt vanliga foder och ges som extrafoder en blandning:

OBS! Ge dem inte fisk 14 dagar före slakt - ger bismak på köttet!

Viltfågelblandning.

* Eftersom vi har säd hemma så gör jag även en egen viltfågelblandning. Jag slipper en massa havre på marken som ingen vill ha. 
De vilda småfåglarna älskar denna blandning och det blir mycket billigare!

1 del solrosfrön 
1 del hampfrön 
1/2 del vete 
1/4 del blandsädskross

Förutom denna fröblandning ger jag de vilda småfåglarna jordnötter, späck och talgbollar. Jag matar dem året om, det är en fröjd att stå och se de vilda fåglarna tillitsfullt mata sina ungar alldeles bredvid mig. Jag blandar allt från säck till tunna, varifrån jag sedan serverar fröblandningarna.

Chicken eater 28.04.2015 20:03

En del säd + korn, vete och havre?

Christina 04.09.2014 07:58

jeanette 04.09.2014 04:17

sitter uppe mitt i natten och planerar mitt hönshus, så mycket att fundera på att det inte går att sova. Hittat massor med bra tips här. Tack!

Kicki W 23.10.2013 13:10

Hej Åsa. Förlåt sent svar. Kollar inte hemsida lika ofta som mailen
Mitt råd är att vänta tills du ser om fler drabbas och efter vintern köpa nya

Åsa 02.09.2013 13:10

Jag har äntligen blivit ägare till 5 Hedemorakycklingar (4 tuppar) men nu har hönan har fått Marek och avlivats. Kan jag köpa nya hönor nu? Vad ska jag göra?

Kicki 27.06.2013 23:23

Jag köper krossen av en bonde. Det är blandat korn- och havrekross

Yvonne selhorst 27.06.2013 19:03

Hej

Jag undra vad blandsädskross är och var kan man köpa det.