Ture
moluck-kakadua, född ca 1966?
Han kom till oss i maj 2013, heltam och människopräglad, men han
hade inte alls haft det bra.
Hur många hem han haft och vad han varit
med om vet vi inte. Vi vet bara att vi var det 6:e på de senaste 2 åren då han kom till oss. Vad de gjort mot honom vet vi inte men konsekvenserna hade blivit att han inte litade på människor, speciellt män och var hysteriskt
rädd alla hällösa skor som påminner om träskor, m.m...alla sorters lyftade fotrörelser som påminde honom om sparkar samt höjda händer som håller i något som han trodde skulle kastas mot honom
såsom fjärrkontroller, mobiler m.m. Många anfall med hårda bett tog det innan han lugnade sig. 2 år sov jag (Christina) med armen i hand bur. Så fort han inte kände att jag var nära så skrek han för full
hals.
Idag är han är en helt fantastiskt underbar enmans-sällskapsfågel till sin matte, som han tillbringar all sin vakna tid ihop med,
alltid nära nära på axeln när matte gör saker han kan hänga med på. Då han kom var fjädrarna på större delen av kroppen bortplockade p.g.a. stress men snabbt har de vuxit ut och nu visar han inga sådana
tendenser alls.
Män är inte lika otäcka och detta med skor och fötter har han kommit över. Det går även att både knäppa
på tv:n, smsa och ta bilder med mobilen utan att han blir rädd. Det enda som är kvar är rädslan när mobilen ringer och för rörelsen när man höjer den för att svara